Utrustning

Kapson
En kapson är ett bettlöst huvudlag. Ofta är det en cykelkedja eller ett fast järn täckt av läder som läggs över nosen.  Det finns även varianter helt utan metall över nosen. Fördelen med en cykelkedja framför ett fast järn är att den går att använda till olika hästar. Ett fast järn formas efter den häst man har, men blir svår att använda på andra hästar som har andra nosprofiler. Ett fast järn glider dock ofta mindre än en cykelkedja. Tycke och smak får avgöra vad man använder.

Kapsonen kan var ett helt huvudlag, eller bara en nosrem som används tillsammans med det vanliga huvudlaget, en så kallad ridkapson. Nosremmen har 2-3 ringar, och mittenringen används vid ledövningar, groundwork och longering, när endast en tygel/lina används, och de två yttre ringarna används vid ridning eller markarbete när två tyglar behövs.

Eftersom ringarna sitter i nosen så påverkar tygeltagen skallen och man får en ställande verkan. Upplyftande tygeltag kan tas för att höja hästen om
den går för lågt. Kapsonen och tränsbettet har samma funktion. Kapsonen används traditionellt inom AR för ledövningar, groundwork, longering och i början av ridningen innan hästen kan ställa och böja sig för sitsen. Givetvis går det bra att fortsätta rida på kapsonen om man inte vill använda bett.

kapson
Kapson av cykelkedja med tillhörande slät lädertygel.

Stångbett
Stångbettet är oledat och har hävstänger. Skänklarnas längd och förhållandet mellan över och underskänklarna avgör hur skarpt bettet är. I slutändan är det förstås handen som avgör skarpheten. Mundelen kan ha tungfrihet eller vara helt rak, och det finns både raka och kurviga stänger.

Stångbettet har ingen ställande verkan och det fungerar inte att ”plocka” i bettet som man kan göra med ett tränsbett, utan tar man ett tag verkar det i hela bettet och hästen får en impuls att söka sig fram och ner. Om hästen redan är för djup finns ingen upplyftande funktion i stången, utan då får man komplettera med en kapson eller tränsbett. Traditionellt används kapson och stångbett inom AR, tills hästen är så väl utbildad att den går att rida på blank stång, alltså för enbart stångbett.

huvudlag
Här används både ridkapson och stångbett.

Spön
Spön fungerar som en förlängd arm, då dina egna armar inte når hästen.  Det kan vara bra att ha spön av lite olika längd, beroende på träningsform.  Ett långt spö, typ körpisk, kan vara bra att ha i groundwork och longering för att nå ordentligt utan att tappa sitt eget kroppsspråk. Ett för kort spö gör lätt att man lutar sig fram över hästen och om man då egentligen skulle dra bak axeln sänder man olika signaler vilket förvirrar hästen. Ett kort spö till ridning är bra att ha, och kan även användas i groundwork/longering när hästen väl har lärt sig signalerna och förstår själva pekandet med spöet utan att behöva en fysisk kontakt. Varför inte gå ut i skogen och kapa åt dig en kvist eller två att använda som spö?

spon
Spön av olika längd är bara att kunna variera emellan beroende på typ av träning.

Sadel  / sadelpad eller barbacka
Att rida sin häst barbacka, med sadelpad eller med sadel är dels en smaksak och dels en ekonomisk fråga. En bra skolsadel har fördelen att den hjälper dig att sitta rätt på hästen, men å andra sidan kan den kosta en hel del pengar att införskaffa. En sadelpad är uppbyggd i fårskinn, textil, skum eller liknande och är en bomlös konstruktion som hjälper till att hålla dig på plats på hästryggen. Slutligen går det alldeles utmärkt att rida barbacka också. Fördelen med att rida barbacka jämfört med i sadel är att det är väldigt lätta att känna hästens rörelser barbacka, och så tränar man upp sin balans. Min rekommendation är att hellre rida barbacka än i en illa sittande sadel.

epona1
Skolsadel