Bentpraktik

Håll hästen i ramen – Celina Harich-kurs

Förra helgen var jag på weekend clinic hos Celina Harich. Jättekul! Det började med en hel del stress, Bröta for runt och var orolig men med Celinas hjälp blev hon lugn och vi kom till arbete. Hur gjorde vi då för att vända stress till lugnt arbete?

Genom hästens sinne kan vi nå kroppen, men det fungerar även tvärtom, genom kroppen kan vi nå hästen mentalt. Med Brötas stress var det uteslutet att nå henne mentalt först , utan vi fick börja jobba med kroppen för att därigenom nå sinnet och lugnet. Hur går man då? Jo, placera hästen i ramen och håll den där!

Ramen är den form hästen ska arbeta i. Bakbenen ska kliva in till tyngdpunkten, och alla benen ska kliva åt samma håll. I öppnan går benen lite i riktning utåt och i slutan går benen lite i riktning inåt. Hästen ska placera mellan hjälperna. Faller ett bakben ut plockar man in det igen i ramen och faller hästen på en bog ber man den att balansera upp sig igen.

Jag var väldigt noga med vägen och satt tydligt inåt i volten och bad bakbenen kliva in till tyngdpunkten. Därefter började jag med mjuka underben be Brötas bakben lämna marken lite tidigare, få lite mer samling och mer diagonalt tänk på skritten. Jag strök alltså mina underben mjukt framåt när respektive hästinnerben var i marken, för att initiera lyftet lite tidigare, och därmed samla skritten lite mer.

I min sits känner jag hur sittbenen cirklar runt i takt med hästens gång, fram och ner när bakbenet kliver fram och sedan bak och upp när det går i marken. Båda sittbenen ska ha lika stora cirklar och båda halvorna, fram och ned respektive bak och upp, ska vara lika stora. När Bröta tappade ett bakben och började skjuta istället för att bära kändes det som att cirkeln blev oval istället, att bak och upp blev mycket längre än fram och ned. Jag fokuserade på mina cirklar och att behålla dem lika stora hela tiden. När inner bakben tappades tänkte jag mer öppna för att plocka in det och när jag tappade ytter bakben tänkte jag sluta.

Vi fick till slut även en väldigt fin trav. Jag tänkte skolskritt för att få diagnolaiseringen och därefter är det lätt att be om travsteg. Framåtandan varierar också med Bröta. I höger varv är hon betydligt långsamare eftersom det svagare högerbakbenet måste bära upp mer. För att få henne att kliva på öppnade jag upp sitsen  och mjuknade. I vänster varv vill Bröta istället springa på lite mer och då stänger jag sitsen och sitter till lite om hon vill springa ifrån  mig.

Det är så otroligt häftigt att ge sig in i dessa fina detaljer. Ju mer jag lär mig desto striktare blir även Bröta med att jag verkligen rider, att jag är tydlig, mjuk, känslig och rider med min sits. Denna lilla pärla kommer lära mig så otroligt mycket om ridning! Och jag är djupt tacksam över att ha en så fantastisk lärare som Celina Harich. Hon är banne mig bäst!